Där kom det!

Det jag bävade för att han skulle göra och jag skulle få se är kommen.
Jävla skit! Har sakta men säkert orkat bygga upp mig själv
men samtidigt varit livrädd för att se hur han går vidare med
sitt nya liv. Och helt plötsligt får jag se det. Min värld rasade.

Lunchen kunde jag inte äta, mådde illa. Ville spy bara jag gick ner på
stan och handlade. Har varit på toa på jobbet 2 ggr på en timme
för att inte bryta ut i gråt inför alla de andra. Hjälp, nu får jag börja om..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Mycket mer än bara ord

Livet är en dans på rosor, men det är en dans med svåra steg.

RSS 2.0