Likt en bergochdalbana


Helt plötsligt slog det ner en blixt framför mina ögon: är det sant?
Varför pratar du inte med mig? Vad är det som händer?
Jag har fan ingen aning längre. Det här går i vågor hela tiden.
Aldrig säkert och osäkert..

Blir så svårt för mig att hjälpa och försöka ta kontakt med en vägg.
Men jag förstår helt och hållet om du vill vara för dig själv ett tag
och sitta och tänka på allting som har hänt och ska hända.

Finns här iallafall. Det vet du.
Magic moments, thet come and go.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Mycket mer än bara ord

Livet är en dans på rosor, men det är en dans med svåra steg.

RSS 2.0