Någon annanstans, utom här.



Jag förväntar mig ingenting längre.
Ingenting alls.
För varför ska jag bara ge utan att få tillbaka?
Det jag säger i ditt ena öra far lika snabbt
Ut genom de andra.
Du är okontaktbar,
Så okontaktbar.
Vart är du någonstans?
På Hawaii?
På Alaska? Vem vet.



Kommentarer
Anonym

Jag förstår vad du menar. Det är inte lätt.
Hoppas det löser sig.
Kram!

2007-03-08 @ 17:21:54


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Mycket mer än bara ord

Livet är en dans på rosor, men det är en dans med svåra steg.

RSS 2.0