Två steg fram och ett steg tillbaka.



Det här går inte. Jag kommer ingen vart utav det här, när ska jag lära mig någon gång?
Och när ska jag ta de där stegen fram?
Jag får nog aldrig reda på det. Men en sak är säker jag vågar inte lyfta ett finger längre.
Det går inte. Helt omöjligt.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Mycket mer än bara ord

Livet är en dans på rosor, men det är en dans med svåra steg.

RSS 2.0